Som så många andra känslor du beskriver, känns även den här som en kniv i hjärtat. Även fast man "vet" att det blir bättre. Att man mirakulöst kommer hitta styrkan att gå vidare. Så är det nu som räknas. Dom känslorna som är här och som bränns nu.
Men vi fixar det. Är det meningen att det ska bli, så blir det. Vi har ingen tid att förlora.
Men jävlar vad ont det gör ibland. Och hur man längtar efter den dagen man slipper sakna och använda ordet om.
"I will be your guardian
SvaraRaderaWhen all is crumbling
I'll steady your hand"
Er det ikke bare alt vi noensinne vil høre?
Som så många andra känslor du beskriver, känns även den här som en kniv i hjärtat.
SvaraRaderaÄven fast man "vet" att det blir bättre.
Att man mirakulöst kommer hitta styrkan att gå vidare.
Så är det nu som räknas. Dom känslorna som är här och som bränns nu.
Men vi fixar det.
Är det meningen att det ska bli, så blir det.
Vi har ingen tid att förlora.
Men jävlar vad ont det gör ibland.
Och hur man längtar efter den dagen man slipper sakna och använda ordet om.
Jag känner mig tom. På en vecka lyckades han ändra mig, få mig att känna mig såhär. Otillräcklig. Jag hatar det.
SvaraRaderaÄndå vill jag ha honom.